Historik

Häljarpsguiden

 

ETT STATIONSSAMHÄLLE VÄXER FRAM

Författare Ylva Nordberg, Ylvano


Hur kommer det sig att Häljarp har blivit en stor förort till Landskrona?
Varför finns det ingen kyrka i Häljarp?


Det har funnits bebyggelse i Häljarp-Saxtorpsområdet allt sedan inlandsisen drog sig tillbaka.
Stenåldersmänniskorna bodde gärna vid vattendrag, så att de kunde fiska och jaga.Längs Saxån har
hittats många rester av boende från denna period. Från 1000-talet var livet på landet organiserat i
socknar med sin sockenkyrka. I varje socken fanns en eller flera byar. Flera socknar ingick i ett härad,
vars viktigaste uppgift var rättsskipning.


TOFTA SOCKEN I RÖNNEBERGA HÄRAD
526 personer bodde i Tofta socken 1805 och år 1900 fanns det 416 innevånare. Socknen bestod av
kyrkbyn Tofta samt byarna Lilla Hörstad och Heljarp. De stora gårdarna var Axeltofta herrgård och
Heljarps gård.

Heljarps medeltida by med rötter i järnåldern låg ungefär där den nuvarande stationen i Häljarp finns.
Under de skånska krigen brändes alla byar ner runt Landskrona. På 1700-talet fanns det 12 gårdar i byn.
Den enda gården söder om Saxån på 1700-talet var Brohuset, senare Rullbonäs, som låg öster om bron
och vars marker var kronobete


SAXTORPS SOCKEN I HARJAGERS HÄRAD
692 personer bodde i Saxtorps socken 1805 och år 1900 hade innevånarantalet ökat till 1 110
innevånare. Saxtorps socken bestod av kyrkbyn Saxtorp samt byarna Toarp, Tågarp och del av
S. Möinge. Tågerup sätesgård och Flygeltofta gård var de stora egendomarna.


LANDSVÄGAR OCH BROAR
Den stora vägen mellan Malmö och Landskrona gick genom Häljarp. En vacker milsten från
1728 finns vid Kalvhagsvägen. Även vägen mot Barsebäck är gammal. Gästgivargården från
1800-talet var i bruk till 1900. Byggnaden har senare inrymt en lampaffär och nu gym och kemtvätt.
Under Skånska kriget 1676-79 brändes Heljarps Bro, bron över Saxån, ner.
1922 byggdes ännu en ny bro och den gamla fick tjänstgöra som dansbana. 1988 blev dagens bro färdig.



1800-TALET
I mitten av 1800-talet infördes stora förändringar i Sverige. Borgerliga kommuner infördes 1862
som övertog ansvaret från socknarna för bl.a. fattigvård, skola och brandskydd.
Skiftesreformerna splittrade byarna. Industrialiseringen skapade arbeten i städerna.
Obligatorisk folkskola inrättades 1842. Kvinnorna började få rättigheter. Skråväsendet
avskaffades 1846 vilket öppnade upp för fler hantverkare. Omfattande emigration skedde,
framför allt till USA, av svenskar som sökte sig ett bättre liv.


JÄRNVÄG
En avgörande insats för utvecklingen av Sverige från ett fattigt land i Europas utkant till ett
socialt välmående land var byggandet av järnvägar. Varor och människor kunde ta sig fram
betydligt snabbare än tidigare. Var järnvägen skulle dras fram var en stridsfråga på många
håll, inte minst mellan Landskrona och Helsingborg. De första järnvägarna var privata
och byggdes av affärsmän som framför allt ville transportera sina varor. Stambanorna byggdes av
staten, som för första gången lånade pengar utomlands till investeringar och inte till krig.
Stambanorna mellan Malmö och Stockholm (klar 1862) och Göteborg och Stockholm medförde
att många städer växte upp vid knutpunkterna, t ex. Hässleholm.


LANDSKRONA - KÄVLINGE 1893
Den 20,5 km långa järnvägen mellan Landskrona och Kävlinge, som öppnades för trafik den
8 augusti 1893, byggdes av ett bolag där Landskrona stad ägde knappt 20 % och sockerkungen
Carl Tranchell ägde 11 % av aktierna. Stationen norr om Häljenäsvägen fick namnet Häljarp.
Bostadsbebyggelse växte upp kring stationen. Stationen lades ner i maj 1966
och stationsbyggnaden från 1893 revs 1972. Hållplatsen vid Markhög i Annelövs socken fick
namnet Saxtorps trafikplats. Bland bebyggelsen som växte fram finns Saxtorps affär, som
öppnade år 1900 och slutligen lades ner 1986. När järnvägstrafiken upphörde 1982 revs
stationshuset i tegel från 1893. Nästa hållplats på banan placerades i Kvärlöv, även kallad
Annelövs stationssamhälle.


ÄLDRE BEBYGGELSE
De första hantverkarna i byarna var i regel skomakaren och skräddaren. På 1700-talet tilläts även smeder,
murare och glasmästare i byarna trots att myndigheterna ville att hantverkarna skulle hålla till i städerna.
Många hantverkare byggde sina hus längs vägarna och var ofta samtidigt lantbrukare. De första skolorna
kom 1860 och 1880.

Järnvägens ankomst medförde att människor och företag som drog nytta av järnvägen byggde både
bostadshus och kommersiella hus runt Häljarps station. Bland annat fanns där en betvåg. Mellan 1931
och 1969 hade Häljarps IF sin fotbollsplan mellan stationen och Västergård.

Bebyggelsen längs Landskronavägen har huvudsakligen tillkommit mellan 1910 och 1960.
Bebyggelsen längs Barsebäcksvägen påbörjades på 1930-talet. Häljarps by koncentrerades
successivt till söder om Saxån och kallades även för Västra Saxtorp.


ANNMARIEHOLM
Sedan järnvägen kommit byggde rika affärsmän sommarvisten i bl. a. Häljarp. Det bäst
bevarade är Villa Anna, numera Annmarieholm, som byggdes 1902 med Schloß Scharmberg
som förebild. Det var fabrikören Johan Pettersson och hans hustru Anna som inspirerats under
en resa i Bayern. Huset har därefter nyttjats som året runt bostad, pensionat, kurhotell och
tidvis stått tomt och förfallit. 1981 hotades
Annmarieholm av rivning. Modulenthus hade planer på att riva huset och i stället bygga radhus
på tomten. Kompromissen blev att stor del av parken bebyggdes och själva huset bevarades.
I La Reine svindeln i början på 1990-talet utnyttjades huset som säkerhet för lån.


SKOLOR
Västra skolan i Saxtorpsskogen från 1888 brann ner 1920. Som ersättning köptes fastigheten
på Landskronavägen 59 in och undervisningen pågick där till dess att Tallskolan blev klar 1965.



VILLABEBYGGELSER FFRÅN 1960-TALET
Saxtorp var en egen kommun fram till 1 januari 1952. Då blev Saxtorp en del av Dösjebro
storkommun och sedan 1967 en del av Landskrona. Den stora utbyggnaden av Häljarp har
skett mellan 1960 och 1980. På 1950-talet fick vanliga människor råd med bil och tillsammans
med bättre vägar innebar det möjlighet att arbetspendla längre sträckor. Villorna vid
Rundelsvägen och Olofstorpsvägen byggdes i början av 1960-talet. Vid Skogsvägen öster
om Barsebäcksvägen byggdes villorna i slutet av 1960 och början av 1970-talet.

Befolkningstillväxten blev kraftig och Sandåkerskolan blev klar 1976. Från 1980 har
bebyggelsen mest skett väster om Barsebäcksvägen och successivt söderut. En ny skola
- Emiliaskolan - beräknas tas i bruk hösten 2011.


FRAMTIDEN
Till skillnad från de andra byarna i Landskrona kommun har inte Häljarp ett medeltida centrum
med kyrka där bebyggelsen successivt växt fram. Häljarp har växt från att vara en by med tolv
gårdar, till ett stationssamhälle runt stationen och längs vägarna för att under 1960-talet bli en
villaförort till Landskrona där ca 90 % av de yrkesverksamma pendlar till arbeten utanför Häljarp.
Centrum är snarare en vägkorsning med ICA-affär och pizzeria. Sedan den nya pågatågsstationen
kom år 2 000 har bebyggelsen tagit ny fart och Häljarp-Saxtorp är nu den kommundel i Landskrona
som växer snabbast och har nu knappt 4 000 innevånare.